Shades of Grey

Har haft lite problem med att installera en scanner på datorn, men sedan the latter blev ominstallerad så funkade allt felfritt, och sedan dess har jag hetsat in fler och fler bilder i datorn. Här är ett urval.

Här är fortsättningen på listan som blir längre och längre.

Mimic 1-2
Final Destination 1-2
Species 1-2
The Cell
The Lawnmower Man
Ringu 1-3
Ghost Ship
13 Ghosts
Hannibal-serien (typ 3 filmer)
The Hunger
Dawn of the Dead
Night of the Creeps
It
Scanners
Scanner Cop
Thinner
Dagon
An American Werewolf in London

En brutal kortnovell som jag skrev för typ 40 min sen.

"Han hade bett om förlåtelse. Erkänt vartenda brott han hade begått under de tre senaste åren. Men någon förlåtelse fick han ingenting av, bara hänsynslös hämnd.
Hans böner tycktes bara hetsa upp mobben ännu mer. De arga bönderna drev upp honom mot Wright’s Hill. De skrek skällsord som knappast kunde komma från ett mänskligt vokabulär. Han backade klumpigt uppför sluttningen, och den arga mobben följde efter. Nathaniel vittnade med flackande blick på deras vapen och intalade sig själv att de inte behövde användas. När han var högst uppe hade resten av byn rusat upp från andra sidan av kullen, och den unge mannen var nu omringad med ryggen mot det enda trädet på Wright’s Hill, en grånad gammal ek som stått död sedan förra årets höst.

Med stammande ord försökte Nathaniel försvara sin situation, men avbröts av byns köpman Bill Dickinson. Denne skrek med hes röst att en pojkes död kan man inte försvara. Wilfred, Bills råttliknande hantlangare stämde in och slängde iväg en grov spottloska i Nathaniels ansikte, brunfärgad av tuggtobak som ligisten alltid tycktes tugga på. Fler anklagelser kom fram och man hytte med nävarna mot den anklagade. Det var allt om stölder, mord, våldtäkter och trollkonster. Nathaniel försökte förklara och försvara sig bäst han kunde, men fick aldrig tala till punkt förrän nästa åtal ropades. Stämningen blev alltmer hotfull och ondskan speglades i Gerthambornas ögon.

Han kände igen flera av sina vänner i folkmassan, men deras hat var lika stort som hos alla andra, och deras anklagelser lika falska.
Det var slaktaren Bernhard Malloy som var hetsigast, och med en bred kniv i ena handen slängde han sin valrosskropp med ett dråpligt stick mot Nathaniel. Hugget stötte in mot näsan och sprättade upp den ända upp mot ögonbrynet. Nathaniel höll sig för ansiktet och skrek ett par gånger, men han hann inte skrika mer än tre gånger innan ett nytt anfall kom. Det var den annars så fege mannen Obediah Wilkes, som var känd för att lägga benen på ryggen bara vid åsynen av en mus. Högaffeln han greppade trängde in mellan revbenen och nästan med en gång syntes det röda tränga genom den smutsvita skjortan. Nathaniel kippade efter andan och föll stönande ned på knä. Hans darrande röst kunde bara yttra ordet ”förlåt”, gång på gång.
Bakifrån kom den bredaxlade bysmeden Arthur med en väldig slägga, som han med full kraft slog mot stackaren. Ett dovt krasande hördes då det otäcka tillhygget krossade Nathaniels vänstra skuldra. Ynglingen skrek högt, men vrålet påminde mer om det från ett döende djur. Det var ett otäckt rosslande ljud; det lät inte alls som Nathaniel. Han hostade kraftigt och kräktes upp en mörk, nästan svart vätska som med långa trådar droppade mot gräset. Nu började några bönder tappa modet, och flera drog sig undan.

Kvar stod Arthur, Obediah, Malloy, Wilfred och Bill. Wilfred gav en hård spark mot hakan och käken tycktes gå ur led. En till spark slog våldsamt hårt mot Nathaniels öga. Han skrek högt med gurglande röst. Ansiktet var alldeles rött.
Bill vrålade och skrek varför jäveln inte var död än och ryckte kniven från Malloy. Strax efter ännu en spark från Wilfred mot ynglingens rygg och ett slag från Arthur som knäckte lårbenet itu och samtidigt slog upp ett öppet, otäckt blödande sår nära knäskålen, slängde sig Bill över Nathaniel och högg honom med frenetisk blick. Han högg i axeln, bröstet, halsen, kinden, halsen igen och satte sedan sista hugget i det enda hela ögat. Han vred och bände runt med kniven och slet efter ett långt tag loss vapnet. Små strålar av blod sprutade i takt med Nathaniels döende hjärta ut ur det brutala jacket i ögonhålan.

De fem männen skar sedan upp hälsenorna på honom och trädde ett grovt rep genom hålen, varefter de hängde upp kroppen i den döda eken på kullen."

Har du sett alla filmer som krävs för att kalla dig själv skräckfilmsnörd? Här kommer en begynnande lista att pricka av. Det är bara cirka 30 filmer, men jag kommer att utöka den så småningom. Självklart får ni lägga till filmer i era kommentarer som ni tycker saknas. Det som utmärker varje film i listan är att de står ut; har ett speciellt "kultigt" utseende eller innehåller en splatterscen som för all tid senare kommer kallas "klassisk". Om en film har uppföljare kan man lika gärna se allihop, så har man sett en hel serie efteråt. Filmerna behöver inte vara bra, utan meningen är att alla filmerna tillsammans sammanfattar hela skräck- och splattergenren, så att ni har sett det läskigaste, roligaste, coolaste eller rent av äckligaste ifall ni sett alla filmer i listan. Den kan med andra ord bli jävligt stor.

Phantasm 1-4
Carrie 1-3
The Boneyard
The Thing
From Dusk til Dawn
Troll 2
Little Otik
The Shining
Videodrome
Hellraiser 1-4
Bad Taste
Braindead
The Fog
Evil Dead 1-2
Night of the Living Dead
Demons 1-2
Maximum Overdrive
The Texas Chainsaw Massacre 1-3
The Fly 1-2
Leprechaun 1-3
Halloween-filmerna (orkar inte räkna allihop)
Nightmare on Elm Street (samma här)
Friday the Thirteenth/ Jason 1-10
Candyman 1-3
Poltergeist 1-3
Predator 1-2
Cube
Warlock 1-3
Jaws 1-3
The Faculty

Jag fick bara en sån lust att lägga upp lite coola splattereffekter från några mysiga filmer.


Dessutom finns det en länk till er som gillar splatter.
http://www.youtube.com/watch?v=NfnQVS7EvsI

Leta noga så kan du se Dani Filth (Sångaren i Cradle of Filth) i slutändan ^^

Ja nu är det sommar och sol och nästan alla svenskar är glada. Har vart på västkusten på min kusins studentmottagning, och då kändes det jäkligt skönt att ha gått igenom den fasen en vecka tidigare. Dessutom har jag besökt Liseberg och testat den nya attraktionen "Uppswinget" som jag ger fyra av fem. Den var rätt härlig alltså.




Sedan kom jag på hur traditionerna skiljer sig från stockholmare och Vänersborgs "goa gubbar". Dagen innan studenten är det bal. Klockan 7 morgonen efter är det champagnefrukost, som åtföljs av 2 timmars flakåkning, sedan är det snack med lärare, tal och betyg som ska fås tills alla samlas i aulan klockan 13. Där snackar lärarna inantill (!) i ytterligare två timmar som även mixats ihop med shower och film. Sedan (!!) drar alla till en stor och väldigt outgrundligt fuktig park i regnet utanför en kyrka där alla väntar in studenterna och hänger på dem sisådär 30-40 prydnader. Sedan (!!!) blir det en slags flakåkning igen (!!!!) med en massa underliga ekipage av olika slag (min kusin kördes runt i en gammal eka till exempel) i två timmar till; sedan är det dags för studentmottagningen. Och förstås är det menat att stackarna ska orka festa loss på gubbskivan samma kväll. Det är lite mer än 30-minuters-ceremonin på Rudbeck måste jag säga.


Till sist måste jag säga grattis i efterskott till er som redan tagit studenten och grattis i förskott till dem som ska t studenten i framtiden.

Hej så länge!

Benjamin was initiated for stealth, and thought of himself as a black silhouetted cat as he sneaked down the rough stairs. He carefully investigated the room as he let the lantern illuminate the grey masonry, infected with mold. He had not placed the lantern onto the floor before he realized the proximity of something more in the room than just deceptive shadows. Something had silently crawled from the hole without Benjamin's notice, and was now shambling toward him. It was the horrid smell from the thing's heavy breath that made him aware of it's prescence.
It was slowly revealed from its position in the dark as it entered the lightened area of the room, and he unwillingly witnessed it's loping guise with escalating fear. The back of the hunched creature was covered in thornlike scales along it's protruded spine. The skin was black as ink with some shades of grey, and had a surface that reminded Benjamin of that from a stingray.