Shades of Grey

Detta är en målning som jag gjorde under veckan som följde efter att jag kommit hem från resan till Bornholm förra året eller i början av detta (tror jag i alla fall, kommer inte riktigt ihåg ;P). Tavlan är sedan länge skänkt till min farmor på hennes födelsedag; för hon ville så gärna veta hur det var på Bornholm. Som alltid tar jag bilder under tiden som jag målar, så att jag kan se hur mitt arbete utvecklats från början till slut.

 
Från början målade jag blå himmel; men kom på att någon blå himmel såg vi aldrig. Varje dag var det molnig himmel men ändå otroligt varmt. Så jag målade över himlen så som den skulle vara och kladdade lite mer på klipporna. Motivet kommer från kuststräckan invid en borg vars namn jag glömt. Klippan jag och alla andra turister stod och fotade på var dessutom utsmyckad med en rasrisk-skylt, som alla tycktes glömma sekunden efter att de sett den. Jag var dock lite mer försiktig, och eftersom jag glömt kameran hemma kunde jag passa på att skicka brorsan att ta bilden.
Det enda jag är missnöjd med är vattnet.

Hej allihopa! Hoppas ni mår jättebra -det gör i alla fall jag :D Har inget att göra för tillfället och märkte att det var länge sedan jag fyllde på min kategori om artister och konstnärer (författare också), och att jag faktiskt inte har en enda artist med i kategorin (herregud!!!), så därför tänkte jag berätta om en av mina favoritartister Xasthur.


Vad är det? Xasthur är ett så kallat one-man-band, det vill säga att det bara är en bandmedlem som har hand om alla instrument (!). Just det. Ni läste rätt. Därför är det ganska svårt för Scott Connor (aka "Malefic": sångare, gitarrist, bas, osv) att uppträda på scen. Fast det gör nog inget. Xasthur tillhör old school-delen av black metal; vilket inkluderar dålig inspelningsutrustning, skränigt ljud, oläsbar logga, svårtydd lyrik och extremt mycket stämning i låtarna. Allt för att vara så olikt alla andra musik-genres.

Xasthur bildades 1995 men hade så mycket problem bandmedlemmarna emellan att endast Scott Malefic var kvar då bandet splittrades runt 2000. Som old school black metal band strävar han efter så få lyssnare som möjligt för att kunna vara så underground som möjligt (det fattar inte jag). Därför är det ganska svårt att få tag i hans låtar även via nedladdning. Till skillnad från andra black metal-band (tex Cradle of Filth, Gorgoroth, Illinath, dimmu borgir) som satsar på satanism, hedendom och antikrist, håller Xasthur mer på mörker, förtvivlan, död och "astral projection". Dessutom är hans sångröst den mest hatiska och omänskliga jag nånsin hört, och det är min förundran över detta samt den atmosfärrika musiken som gör att jag diggar hans musik.

Som tidigare sagt turnerar inte Xasthur, men han uppträder ibland (sällan utomlands dock) tillsammans med andra band.

Det var allt jag visste om Xasthur.

Nedan följer några länkar till Xasthurs deppiga musik på youtube:

Cemetary of Shattered Masks
Walker of Dissonant Worlds
May your Void Become as Deep as my Hate 
Lost Behind Bloodstained Mirrors
Screaming at Forgotten Fears

Var rastlös igen och försökte komma på något att göra, så jag gjorde ett makeup-sår. Denna gång lade jag upp den i stegform så att ni själva skulle kunna göra liknande :)

1. Först kladdade jag på lite vax på handen som jag försiktigt smetade ut på de områden där såren skulle vara.

2. Sedan skar jag med en palettkniv (vilket spetsigt/smalt men inte dödligt vasst föremål som helst funkar) i vaxet och formade ut såren.

3. Efter det fyllde jag såren med fake-blod. Egentligen borde jag ha sminkat handen lite blekare och lägga till en liten rodnad kring såren, men eftersom jag förlagt min låda med sminkfärger uteblev det för denna gång. När såren var fyllda och kladdiga med blod körde jag in skärvor av glas, som jag fått genom att splittra en glasskiva till mitt förstoringsglas med en tång. (Egentligen behövs inte riktigt glas; ta hellre genomskinlig hårdplast istället.) Självklart hade jag skyddsglasögon på mig när jag gjorde detta (jag vill ju inte få glassplitter i ögonen;).

Här är en riktigt kuslig bild som jag hittade på internet för en stund sedan...Jag tycker den visar jäkligt bra hur kusligt saker och ting kan utvecklas och främst hur främmande världen under vattenytan är jämfört med vår egen. Djuret, eller saken, är en nyupptäckt havsanemon som kallas Promachoteuthis Sulcus och skrämde vettet ur snubbarna som hittade den. Själv ser jag det nästan som ett tecken på att Cthulhu kanske finns på riktigt; så om det stämmer som alla domedagsprofeter spår, att världens undergång är 2012, eller att åtminstone en stor förändring kommer ske då, så är det lugnt Cthulhu som är påväg upp mot Stilla Havets yta för att återerövra världen. Vem vet? H.P.Lovecraft kanske var besatt när han skrev sin novell. Nej, nu fånar jag mig bara ;) Det är bara en dum, konstig sak från havsbottnen.

Hoppas ni mår bra allihopa :)


Bilden är inte fejk.


Förresten, såhär beskrev upptäckarna varelsen:

"This thing has teeth where a beak should be -
- disquietingly human teeth, at that."

Tycker det påminner otroligt mycket om H.P.Lovecraft bara :p

 

Här är resten av det jag skrivit på min senaste novell. Blev så otålig så jag ville lägga upp alltihop på en gång istället för att vänta tills imorrn...Men, men:

"The fear held a firm grip around her neck, with one claw cutting and slashing along her spine.

The innocent little girl dared the fear and cautiously padded further to examine the horrible mystery. The thing squealed as she got closer to a large, wooden box. She was afraid, but she was also determined to face the beast. It sounded too helpless to be of any harm, so the girl continued her way to its hiding place. Behind there were something close to the wall, but it was to dark for her to see or figure anything but a distorted shadow on the floor.

Her small hands approached the silhouetted beast with curious fingers. The first thing they felt was cold iron. A small, cylindrical bar, as thin as her own fingers. It bent and curved two or more times until the hand could feel a smooth surface that brought her to mind the touch of wood or cork. She stroke the object for a long time, as if it were a cat's back.

All of a sudden she could feel an unpleasant, wet rubberiness that obstacled her hand. She immediately froze as the thing squealed once more. Something twitched. It was trapped under the metallic thing; maybe it was stuck in a rat trap. A warm, pulsating body clothed in damp fur writhed in pain of her touch. The girl felt sorry for the beast, stupid and young as she was.

With much effort, her delicate fingers lifted the metallic jaw from the creature's crushed limb. It immediately ran away as she released it, but as she followed the sound of its scurrying paws with her blue eyes, she saw I stop in the dim light that ventured from the opened door on top of the staircase. It was a big, brownish-black rat with red gleaming eyes. Its pointy teeth almost resembled fangs in their horrid distortion.

She gasped at the horrible sight, but remained sitting on the floor until it disappeared in the dark corner beneath the staircase."

Här är ett stycke ur en "ny" novell som jag skrev för cirka en månad sedan. Tog stopp med skrivandet efter ungefär en dryg vecka, men själva grovhandlingen har jag färdig, så jag skulle i princip kunna skriva klart resten på en timme eller två om jag känner för det. Hursomhelst:

 

"The innocent little girl dared the steep, creaking staircase to the cold cellar floor. The penetrating scent of moist, musty leather and wet concrete crawled from the murky chamber, towards the thin child at the first moldy step. Somewhere, hidden in the dark, her father's toolbox should be. A chilled gust froze her limbs, but she was still too young to request her father for help.

She slowly sneaked down the submerging steps without a cat's notice. Just as the first tiny foot was about to reach the damp floor, she suddenly stiffened at the muffled sound of some animal whimpering in the shadows. The innocent little girl stopped in her position, with the left foot still in the air. She listened.

But there was no answer; no whisper or noise that could drown the beating of her fragile heart. Maybe she was imagining the scene of a huge, hungry beast; waiting for her to help the poor thing it pretended to be. Maybe it was waiting with it's gruesome mouth, inhabited with miscellaneous teeth or fangs.

But there was no adult with her in the darkened room that could say it was only her imagination. And the poor thing could not do anything more than to release her deepest imaginations of the dread that awaited behind those boxes."

Hade urtråkigt en dag(igår) och lekte med lite häftstift. Sedan fick jag en udda idé:
Eftersom jag hade en låda full med make-up-grejer fick jag för mig att jag skulle fixa till handen så att den såg ut att ha torterats. Jag tryckte fast häftstiften ganska enkelt och lade till fake-blod. Det blev vääldigt lågbudget men kul som tidsfördriv.

Börjar den växande listan med att rätta ett fel jag gjorde förra gången:

De fem Hannibal-filmerna (Manhunter, Silence of the lambs, Hannibal, Red Dragon, Hannibal Rising)

Sedan har jag några filmer som OOmega villa lägga till:

Saw-filmerna (5st)
Cannibal Holocaust

Sen fortsätter jag som vanligt:

Slither
Troll (ettan)
Pumpkinhead (tror det finns fem-sex stycken)
Rawhead Rex
Silent Hill
Braindead
Land of the Dead
Night of the Living Dead (1999)
Night of the Living Dead (1968)
Dawn of the Dead (1978)
Dawn of the Dead (2004)
Day of the Dead (1985)
Shaun of the Dead
Aliens 1-4
Pan's Labyrinth
Devil's Backbone
Halloween (1978)
Camp Slaughter
Suspiria
Bram Stokers Dracula
Terminator 1-2
The Fly 1-2
Re-animator
Bride of Re-animator
Beyond Re-animator
Poltergeist
Street Trash
Body Melt