Shades of Grey

Först och främst: Jag ber om ursäkt för den hemska uppdateringen; but I have my reasons.

Sedan det jag skulle skriva om: "drömfabriken" Hollywood (snarare mardrömsfabriken säger jag :P) Har bestämt sig för att göra en massa uppföljare och nyinspelningar! Herregud! Deras ursäkt är finanskrisen.

Här är en lista på kommande re-makes:
Arthur
Den Oändliga Historien
Den Vilda Jakten på Stenen
Dune
Fame
Footloose
Ghostbusters
Karate Kid
Red Dawn
Robocop
Terror på Elm Street
The Big Chill
The Thing
They Live
Total Recall
Weird Science

Det hemska är att flera av dessa filmer är riktiga klassiker, nostalgifilmer från barndomen eller rena kultfilmer; från tiden då inga fattiga dataeffekter behövdes, och klicheerna inte var lika många och onödiga. Jag vet inte hur ni reagerar på detta; men jag måste uttala mig med ett stort NEEEEEJ! Det bästa man kan göra i en sådan här situation är väl att försöka ignorera de nya filmerna så gott det går och om man sett dem så kan man ju alltid gå in på IMDB och ge det betyg de förtjänar. Kanske kommer producenterna i Hollywood inse att re-makes är som att bre nytt smör på en gammal macka. Typ. Kanske. Nåt åt det hållet. Bra är det inte i alla fall :P

Det blev film av lite mer exotisk smak igår kväll. Vi började med den franska skräckisen Martyrs (á la typisk fransk tortyr) från det här året tror jag. Jag visste absolut inget om filmen förutom att det var en skräckis och titeln förstås. Detta gjorde att jag hela tiden förvånades över vad som hände i filmen och det var svårt att veta just vilken sorts skräckis det var förrän ungefär halvvägs in. Den var stundtals läskig, brutal och chockerande; en hel del twistar avlöste varandra och först i slutet fick jag reda på vad det hela handlade om; en intressant och spännande upplevelse!

Den andra filmen var Hell Ground en lågbudgetskräckis från Pakistan (typ landets enda skräckis någonsin ^^). Häftiga effekter, skön musik och kameraarbete men ingen handling överhuvudtaget. Jag blev ganska förvirrad av att se den, det var en del grejer som glömdes bort och vissa saker som jag inte förstod varför den ens var där. Som slutsats kan man nog säga att regissören (vars enda tidigare film gjordes 1967!!) ville sammanfatta så många filmer som möjligt i en enda skräckis. Vissa svaga paralleller kan nog dras till filmer som motorsågsmassakern och 2001 maniacs; och vissa scener kände man direkt igen från bla High Tension (en annan fransk skräckis :P). Och så klart var det massor med zombies med.
Underhållande i alla fall; kul att lyssna till skådisarna som blandar fritt med Urdu och Engelska när de pratar ^^

Åh, vad mer kan man begära än en stor skål popcorn (med smörsmak) och en hög med mysiga filmer?
Just precis, inget! Och speciellt skönt är det när man ägnad hela dagen åt skolarbeten och jobbsök. Det känns som en riktigt bra belöning tycker jag :P


popcorn...Och så en maffig tv. Fast just en sån stor har ju inte jag :P

Och Imorron ska jag kanske jobba på lite fler bilder som jag slänger upp nån förhandsvisning på sen ;)
Ha det bäst!

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade..:P Har haft en hel del andra grejer på gång som gjort att jag inte fått tid till bloggen.

Igår kväll såg jag lite mer film i alla fall. Det blev Mulberry Street och Nightmare Man. Båda är skräckisar som visats under skräckfilmsfestivalen "After Dark Horrorfest - Eight Films to Die For". Filmerna skilde sig enormt mycket från varandra i budget och klass, man tycker nästan att de som arrangerade festivalen åtminstone kunde ha valt filmer i samma stilklass. Mulberry Street var faktiskt jättebra; jordnära karaktärer, dokumentärt men ändå innovativt filmad och många varierande vinklar. Man kände för karaktärerna och det var många parallellhandlingar och den var faktiskt rätt creepy vid vissa tillfällen. Nightmare Man å andra sidan var hur lågbudget som helst; tarvligt skådespeleri, massor av naket för att "hålla intresset vid liv", oändligt mycket plot holes, dåligt klippt och lika uselt filmat. Effekterna var väl sådär och man fick skratta åt ett och annat, men som helhet var den en besvikelse och slöseri med tid.

Annars så har jag inget mer att berätta för stunden. Förutom att ni borde kolla upp Eight Films to Die For. Ha en bra dag ;)

Mina förväntningar om filmen:

Psykologisk skräck: Visade sig vara rätt. Eden Lake kan nog räknas som en psykologisk film; det är mycket jakter och en del twistar som förhöjer filmens ångestkänsla.

Inte Blodig: Jag hade både läst och hört talas om att filmen inte skulle vara blodig, utan att den fokuserar mer på spänning. Delvis sant, men nog finns det tillräckligt med blod och brutalt våld i filmen för att göra de flesta "nöjda".

 

Handling: Förskoleläraren Jenny och hennes pojkvän Steve åker på en romantisk resa i England. Tanken med det hela är att Steve planerat att fria till henne. Resemålet är en till synes öde strand intill Eden Lake som ligger en bit ut i vildmarken utanför ett litet samhälle. Dock förstörs parets frid av ett lokalt ungdomsgäng som i brist på sysselsättning trakasserar och förföljer dem. Tillslut går de för långt och när Steve konfronterar dem i deras campingläger hettar det till. Det blir slagsmål som leder till en allvarlig olycka; någon dör. Nu ska ungdomarna hämnas, och de verkar kunna ta till vilka metoder somhelst. Filmen övergår i en katt-och-råtta-lek med Steve och Jenny som offren.

 

Filmen kan tyckas trovärdig under vissa punkter, men det jag blev förvånad över var hur snabbt saker spårar ur i filmen. Gängledaren Brett verkar lite överdrivet våldsam. Visst, man får reda på hur han har det hemma, förhållandet med farsan och att han verkar vara en rätt så kriminell typ. Men man chockas hela tiden över hur omänsklig han är; över gränsen till allvarliga psykiska problem vad jag tycker. De andra gängmedlemmarna följer mest med för att de inte vågar annat; Brett styr dem med skräck och våld.

   Sedan är det några enstaka scener som tar bort känslan av att det skulle kunna hända i verkligheten; tex klischéen att huvudkaraktärerna kan flytta sig ljudlöst upp på ett tak sekunden innan skurkarna kommer fram runt hörnet, och så vidare.

   En annan sak jag irriterade mig på var skillnaden på den intellektuella nivån hos karaktärerna. Ungdomsgänget, en grupp omogna femtonåringar verkar var mycket smartare än två vuxna personer. Visserligen är det självklart att det kan vara möjligt i verkligheten, men att ungdomarna i filmen är limsniffande ligister liksom tar bort den möjligheten.

Förutom dessa brister på verklighet (okej, jag brukar sällan bry mig om skräckfilmer är verklighetstrogna, men när det kommer till den här budgeten och när filmen ändå är så pass jordnära blir det en stor sak), så är Eden Lake en ganska så trevlig rulle. Inget man kollar på för underhållnings skull dock. Filmen innehåller ett starkt tema av hopplöshet, ångest och saknar all form av empati. Det är alltid "fel" person som drabbas, och ondingarna som tjänar på det. Men man ges ändå som åskådare en känsla av hopp (ja, innan det försvinner igen) för karaktärerna och man känner faktiskt för dem.

   Dessutom är det väldigt fina miljöer, mycket skog och fina vyer över den spegelblanka sjön. Det får en att tänka på sommar.

Sedan så har filmen ett roligt slut med en kul twist, vilket alltid uppskattas från min sida sett. Det för liksom bort filmen från mainstream-klumpen som verkat göra sig större bland de senaste skräckfilmerna. Efter filmen kände man sig nöjd men samtidigt missnöjd; den var både underhållande och spännande, men det är klyschorna (de få som finns), några få hål i storyn och bristen på verklighet som drar ner den. Och det är därför filmen får 3 stjärnor från mig. Ha en trevlig vecka ;)

 

Snart kommer fler kompisar hit; det blir tacos (med mycket kryddor och guacamole!!) och sedan blir det Eden Lake och Tropic Thunder (igen, ni kan se min recension på den här). Så det kommer bli rriktigt nice :P Det var faktiskt länge sen jag hade en lång filmkväll med många kompisar, har mest varit bara jag och TV:n :'(  haha!

By the Way, det blir nog en recension på Eden Lake, så håll utkik efter den! ;)

 

Och så en liten fråga: Ni som har läst filmrecensionerna; är det något ni tycker jag missar eller borde fokusera mer på i fortsättningen? Kom gärna med tips! Jag vill att det ska vara underhållande att läsa ;)

Sett en riktigt dålig skräckis på sistone? Var den så dålig, att den blev bra? Välkommen till b-skräckis-klubben ;)
Om du är osäker på om filmen du nyss sett var en äkta B-skräckis, så finns det tre hyfsat enkla steg som du kan följa för att identifiera filmen. Enjoy! :D

Steg 1: Innan du ens sett filmen

• Monstret/Skurken visas upp prydligt och detaljerat i "skrämmande pose" på framsidan (tex Carnosaur i förra inlägget)
• Om det inte är ett monster/skurk på framsidan är det blod, slafs, lik och tarmar som gäller.
• Titeln innehåller något av orden Blood, Zombie, Monster, Gore, Holocaust, Slaughter, Massacre, Death, osv...
• Alla detaljer och hemligheter avslöjas i resumén på baksidan av fodralet (det finns inget annat att skriva om filmen)

Steg 2: När du ser på filmen

• Första mordet sker i introduktionen eller efter max 15 min
• Skådespeleriet är inte alltid dåligt; men läses ofta rakt av från manus
• Blodet är orange-aktigt, överdrivet rött eller på annat sätt onaturligt
• A) Ingen budget spenderas på att dölja monstret/skurken, eller B) All budget går åt till att dölja monstret/skurken tills en prydlig uppvisning i den sista kvarten
• Massor av plot holes och bloopers!!
• Om för många personer på rollistan dör i filmen första hälft kommer det alltid påfyllning i den andra hälften
• Du skrattar genom hela filmen

Steg 3: När filmen är slut

• Du och dina vänner (du ser inte såna här filmer ensam!!) diskuterar favoritmord/dödsfall
• Du får A) en lust att gå in på imdb och sänka filmens betyg så gott du kan B) en lust att gå in på imdb och höja filmens betyg pga att den var så roligt dålig C) ett skrattanfall som varar resten av kvällen
•   - Du ser inte filmen igen om det inte är dags för en nostalgi-tripp

Några exempel: Zombie Holocaust, Mosquito, Evil Breed, Evil Ed, Piranha 2, Xtro och Ice Cream Man.

Håller ni med? Det här är iaf vad jag brukar känna och tänka på när jag ser riktiga lågbudget-skräckisar. Skulle kunna fylla ut mer men då blir det helt enkelt för mycket. Något som ni vill lägga till?
Ha en bra dag och se mera lågbudget-skräck! Ett gott skratt förlänger livet ;)

Denna vecka kommer bli rätt full med filmtittande på schemat. Bland annat Nightmare on Elm Street, Cujo, Flight of the Conchords och Forgotten Silver är inplanerade. Idag ska jag dessutom åka till Sarah (PlaceboHoe) och se massor med film och äta våfflor och sånt. Mums! :D
Jag har med mig Napoleon Dynamite (rrriktig kult; ingen klassiker direkt, men kult som fan!), Donnie Darko, The Mist och "trilogi"-boxen med Carnosaur-filmerna, plus alla de filmer som jag fått låna av henne. Det kommer bli jäkligt underhållande alltså.

Sedan har jag ju självklart fått en massa nya uppgifter från skolan att jobba på, men turligt nog bara enkla uppgifter, som tex översättningar och sånt. Lätt som en plätt, bara jag unnar mig tiden att göra dem. Nu ska jag kolla in busstider och sånt, och sedan ska jag ge mig ut i minusgraderna. Kom ihåg: Det finns inget dåligt väder, bara skitkläder. Och det är ju i alla fall soligt ute ;)


Ha det bra!!

Trött igen. Utan att kunna sova. blä :P

Så jag syllelsätter mig med att se på Children of the Corn; en gammal klassiker från tiden då alla filmer tycktes vara baserade på någon utav Stephen King's noveller och romaner. Och den är väl hyfsat underhållande, typiskt King-tema med fanatisk kristendom ^^ Eller, ja i den här filmen spårar det ut ganska långt bortom kristendom. Men det är i alla fall religiös fanatism så det skriker om det. Skriker gör barnen också; åtminstone de som faller offer för religionens ceremonier.
   Filmen är lagom blodig, men det märks att budgeten inte är så hög med tanke på att det aldrig blir några sår, bara röda streck av fejkblod. Det är också en hel samling med mindre misstag som tyvärr är ganska lätta att märka; men som helhet är det ändå en underhållande, "trevlig" film.



Handling: En ung pojke vid namn Isaac, som påstår sig vara predikant anländer till hålan Gatlin. Isaac's profetior och hans tro på "herren" hjärntvättar barnen att mörda alla vuxna i den lilla staden. Tre år senare åker paret Burt och Vicky längs landsvägen i närheten, där de kör på ett barn. När Burt sedan undersöker det döda barnet är det tydligt att någon mördat pojken innan bilen körde över honom. Paret kör mot Gatlin för att rapportera mordet, men när de kommer fram är allting öde. De få barn som går att få tag i talar skräckslaget om Isaac och Malachai, den mordiska kultens högsta ledare. Men det viskas också om "He who walks behind the rows"...



För det första måste jag säga hur förbluffad jag är av Courtney Gains (Malachai) ofantligt stora mun! Och han gapar väldigt mycket i filmen. Undrar hur mycket som får plats därinne egentligen..Hursomhelst; Filmen är en riktig tension-builder i dess första hälft, med en väldigt bra inledning bland annat (som jag tyckte var sjuukt läskig när jag såg den för första gången i 9-års-åldern). Tempot stiger ju närmare slutet filmen når, och även fast större delen av våldet är grovt koncentrerat i början och i slutet så är den fortfarande spännande för det.
   Som tidigare nämnt har filmen ett starkt religiöst element (som många av Stephen King's noveller har). Ungarnas sjuka religion är väldigt influerad av kristendom, med korssymbolen och dyrkandet av "Herren". Däremot de nya grejerna är förutom korsfästelser, att ingen i församlingen får vara äldre än 19 år för då ska man offras till "He who walks behind the rows", en kul och lite kuslig filur. ;P
Måste också tillägga att filmen har en del snygga foton också ;) Jag skulle vilja ge filmen 3,5 i betyg och jag vill inte sänka den till en trea; så då får det bli fyra stjärnor. Ha det bra!

Ikväll såg jag re-maken på Friday the 13th på bio med några polare. Den var väl inte sådär jättebra, men faktiskt bättre än jag förväntat mig. Lagom underhållande alltså :)
   Blev som många andra i publiken lite förvånad av den onödigt utdragna inledningen. Visst en hel del intressanta och brutala dödsfall men i och med att den var minst 20 minuter lång och redan hade introducerats med en annan inledning var det nästan så att man undrade ifall huvudstoryn börjat eller inte. Men sedan rullade det på, med en hel del kul repliker, mycket naket och en del blod. Nu är jag lite blodtörstigare än de flesta skräckfilmsfans, så lite mera blod och inälvor hade inte skadat. Och mer "uppfinningsrikedom" kanske. :P

Handling: Efter att hans syster spårlöst försvunnit i närheten av Crystal Lake, beger sig brorsan Clay till platsen för att leta efter henne. Vid sjön har även en grupp ungdomar åkt till en sommarstuga för att festa, röka på och ha sex osv...När sedan Jason Vorhees kommer tillbaka från andra sidan för att beta av rollistan måste Clay och de andra hjälpas åt för att överleva.

Några få plotholes, ursimpel story och enkel klippning och massor av "hoppa-till-effekter". Så kan man sammanfatta re-maken av Friday the 13th. Men det är sånt man kan försumma när det gäller kombinationen skräckis och re-make. Tre plus eller stjärnor eller vad man ska kalla det :P
   Nu ska jag inte avslöja mer. Men om du är lättskrämd och svag för blod är det en film som är värd att se. Glöm bara inte att det är originalen som är bäst!

Ja idag har det blivit klassiker på filmduken; först King Kong (1933) tätt uppföljd av Creature From the Black Lagoon (1954). I och med att jag inte har så mycket tid över just nu (har påbörjat mitt projektarbete i skolan) så låter jag det bli två korta filmrecensioner; hoppas det är okej för er ;)

King Kong (1933) ***
King Kong handlar om regissören Carl Denham, som har ordnat en resa mot Skull Island för att kunna filma på den perfekta platsen för en ny film. Enda nackdelen är att han fortfarande inte hittat kvinnan som ska spela huvudrollen, vilket den intet ont anande Ann Darrow snart kommer att få. Det blir en lång resa över haven, mot ett okänt mål och mycket hemlighålls innan Denham avslöjar sin plan att hitta legenden "King Kong" och fånga den på film. Det är ett gigantiskt monster som sägs leva inom ett inhägnat område på Skull Island.
   Projektet börjar bra när filmteamet når stränderna; men så fort de inhemska infödingarna rövar bort Ann och för henne till King Kongs rike, påbörjas en jakt på liv och död.



Detta var en av mina favoritfilmer som tioåring, och det kan förstås. King Kong är en perfekt äventyrsfilm, fullspäckad med effekter som åtminstone var häpnadsväckande för sin tid, saknar komplikationer och invecklad handling. På så sätt är det en bra film för en yngre publik; eller för dem som helt enkelt bara vill se en riktig klassiker. Men det blir egentligen bara korta transportsträckor mellan utdragna actionscener. En klassisk effektrulle kan man säga. Men helt ok är den iaf, alltid kul att iaktta teaterskådespelet och lyssna till musiken.

 

Creature From the Black Lagoon (1954) ***
Den här pulp-aktiga filmen är väldigt tidstypisk, med referenser till rymden, science-fiction, evolution och jordens outforskade områden. Den handlar om en expedition i Amazonas djungler som funnit fossil efter en häpnadsväckande varelse som daterar till devon-perioden; långt innan människan fanns eller ens dinosaurier utvecklats, när djuren precis börjat ta sig upp på land. Fler spår leder expeditionen till en ökänd plats, den svarta lagunen. Vad expeditionen hoppats på är att finna mer fossil av varelsen, men de upptäcker snart mer än de önskat...



Också en gammal favorit; och till skillnad från King Kong har Creature From the Lagoon tonat ned all action en aning och har lite djupare karaktärer också. Å andra sidan är handlingen lika löjlig, men det är något som snarare bidrar til den härliga pulp-känslan. Att se på den här filmen är som att läsa en serietidning ungefär, den följer nästan samma mönster liksom. Tyvärr är den en aning repetitiv och har några små så kallade plot holes (som dock kan förbises). Vet inte riktigt om den förtjänar fyra stjärnor; men jag hade definitivt gett filmen tre oh ett halvt om jag kunnat ;)

Har köpt tre nya filmer till min växande kollektion med filmer. Tänkte att denna gång kunde jag unna mig lite fler kvalitetsfilmer. Jag fick dem åtminstone för ett rimligt pris; jag brukar ha en himlans otur med sånt ^^
Men innan jag kollar på dom kanske jag borde se på någon av de 28 filmer som jag fått låta sedan ett par dagar tillbaka...:P



Hoppas ni har det bra! Jag kommer fortsätta uppdatera med bilder på min nya tavla, så att ni får se hur den utvecklas; det är i alla fall sådant som jag tycker om att se ;)

Vilken tur jag har som får ge så mycket högt betyg och se på så många bra filmer! Igårkväll satte jag litte spontant på The Cabinet of Dr.Caligari, en gammal tysk, expressionistisk skräckis från 1920. Filmens tema är galenskap, ren och skär sinnessjukhet och paranoia och filmen är en stor inspirationskälla inom både konst och film.


Galenskap är vanligt förekommande i filmen.

Filmen står ut från andra 20-talsfilmer i och med att skaparna ändrar färg på sepiafiltret; bland annat brunt, ljusblå och ibland lila. Även miljöerna är perfekt konstruerade; klaustrofobiska byggnader som tränger ihop folket på gatorna; Knappt något i filmen håller en rät vinkel. För att experimentera med ljus har man även målat de belysta delarna med ljus färg och resten i mörka färger. Alltihop blir som en enda levande tavla av Picasso, och man känner igen många drag som Tim Burton tagit inspiration av.


Några exempel på färger som används och de häftiga miljöerna.

Förutom den extremt detaljerade miljön står karaktärerna ut och alla har sitt individuella utseende och speciella, karikatyrliknande drag. Även skådespelet är utmärkt, alldeles lagom melodramatiskt och påminner om teater (tja, inte konstigt med tanke på att allihop i princip är teaterskådisar ^^). Och precis som i teater är filmen uppdelad i olika akter (sex st) och i varje akt trappas stämningen upp mer och mer.

Handling: Dr. Caligaris Kabinett inleds med att huvudpersonen Francis och hans vän besöker en marknad/nöjesfält, där de möter en kuslig gammal man som kallar sig för Dr. Caligari. Denne upträder med en så kallad "somnambulist", en betydligt yngre man (som heter Cesare) som ligger i en slags hypnos-koma. Dr. Caligari utnyttjar Cesare för att spå folks lycka. Francis vän får det olyckliga beskedet att han kommer dö innan gryningen. Och precis som Cesare spått, dör Francis vän under natten. Under de följande dagarna mördas fler människor och alla dör under samma omständigheter. Misstankar väcks mot Dr.Caligari, men bevisen mot honom saknas. Det hela börjar spåra ut mer och mer och kaoset når tillslut en riktigt klurig twist i slutet som till och med jag blev chockerad av! ^^


Dr.Caligari och hans somnambulist Cesare.

Caligari är ett must-see, oavsett om man gillar skräck eller inte. Filmen är så pass konstnärlig att vem som helst skulle kunna tycka om den (eller ja, kanske inte småbarn då :P). Det enda jag inte tycker om är musiken (tillagd vid 90-talet tror jag); visst den är väldigt stämningsfull, men det är i de mest spännande scenerna som den inte passar in. Bandet som spelar låter som ett jazzband ungefär och det passar bra i de lugna scenerna, men jag skulle föredra en orkester i de hetsigare delarna istället.

Annars har jag inget mer att tillägga, förutom att The Cabinet of Dr.Caligari är ett mästerverk. Fast det visste jag nog innan jag såg den. Fem stjärnor.

Just ja; glömde nämna att jag fått låna 28st filmer (!!!) av min kompis innan hon åkte iväg till Polen. Så de kommande dagarna kommer det bli massor med filmtittande..vilket kommer bli sjukt kul såklart!
    Först ut blir Lucio Fulci's Touch of Death, sedan blir det förmodligen The Cabinet of Dr.Caligari eller Audition. Tja vi får väl se ;) Hursomhelst kanske jag orkar göra någon filmrecension eller två, det får vi också se hur det blir med det ^^

Här är ett urval av de filmer jag fått låna (De filmer som jag kommer se ikväll och de som jag helst vill se):

Shit, när jag såg Tropic Thunder hade jag aldrig trott att den skulle vara så här bra! Och för en gångs skull ser jag att Ben Stiller och Tom Cruise faktiskt kan vara både bra skådespelare och roliga. Robert Downey Jr. var helt klart bäst som skådisen som lever sig in i sina roller så pass att han glömmer bort sitt riktiga jag. ^^
   En skön sekvens i filmen var definitivt introt med alla fake-trailers som driver med Hollywood så hårt som man kan göra, med sexistisk reklam för läsk och godis, trailers för blockbuster-action i stil med "Scorcher 6", toaletthumorkomedier som "The Fatties Fart 2" och extremt djupa dramer såsom "Satan's Alley" (Jag föreslår att ni söker på "Tropic Thunder - Fake Trailers" på youtube så förstår ni vad jag menar).

Knarkaren i knarkfabriken ^^

Tropic Thunder handlar om tre "superskådisar": den korkade, självupptagna actionhjälten Tugg Speedman (Ben Stiller), den knarkande pruttkomikern Jeff Portnoy (Jack Black) och den superseriösa oscarsvinnaren Kirk Lazarus (Robert Downey Jr), som ska medverka i filmen Tropic Thunder som baseras på en bok baserad på en verklig händelse. Skådisarnas diviga beteende och skitstöveln till producent (Tom Cruise) sätter alltmer press på nybörjarregissören Damien (Steve Coogan), som tillsammans med författaren (Nick Nolte) till Tropic Thunder beslutar sig för att mjuka upp skådisarna och sätta dem på plats genom att slänga in dem lyckligt ovetandes i en verklig farozon. Dock spårar det hela ut redan från början...^^

Påväg mot en annan, mindre säker inspelningsplats..

Jag vet inte om jag har något annat att skriva om filmen, om jag börjar nämna alla roliga företeelser i filmen skulle det bara sluta med att jag rabblar upp hela handlingen, så jag får helt enkelt starkt rekommendera Tropic Thunder till alla er som inte vet vilken bra film det är! Se den! Annars...

Bläää! Phantasm var verkligen inte den film jag trodde att den skulle vara! :(
Den hade verkligen fångat mitt intresse då jag såg ett fåtal klipp ur filmen på youtube, och jag tyckte att den verkade som en film i min smak, men ja, den visade sig inte innehålla mer spänning än det lilla jag redan sett.

Phantasm börjar med att ynglingen Michael får syn på en mystisk lång man bära iväg lik från kyrkogården och som sedan försvinner i sin bil mot mausoleumet. Michael börjar sedan förfölja den mystiske figuren i ett par dagar och får med tiden reda på att det handlar om något övernaturligt. Efter ytterligare en tid övertygas även storebrodern Jody, och när Den långe mannen inte bara dyker upp i drömmarna, utan också terroriserar dem i verkligheten beslutar sig bröderna för att ta kål på mannen.


Utan bedövning ska det vara!

Filmen har bra effekter för sin tid (antar jag), men skådespeleriet är uselt och handlingen var otroligt repetitiv (huvudkaraktärerna pendlar mellan sitt hus och mausoleumet under hela filmen :O), men som inbiten tittare av lågbudgetskräck kan jag förbise sådant. Det som gjorde filmen så tråkig var att det aldrig kändes som om det hände något. Okej, det var en hel del som hände ("sexscener", mardrömmar, hoppa-till-effekter, en biljakt och zombies som liknade jaworna från Star Wars-serien; ni vet dvärgarna med kåpor), men grejen är att man inte blev påverkad av det man såg på något sätt. Det var varken läskigt, spännande, chockerande eller roligt (undantag zombie-jaworna).


Angus Scrimm till höger

Filmen hade dock några höjdpunkter; ett svävande litet järnklot med knivar längst fram som flög in i skallen på en man, varefter den började borra i honom och tömma honom på blod ;P Det var en ganska underhållande scen och i princip den enda blodiga våldsscenen i hela filmen.
    En annan cool scen var när huvudrollerna stöter på en portal till "andra sidan" som såg ut som en stämgaffel som stack upp ur golvet. Det häftiga var att själva "dörren" var osynlig, och när Michael stoppade in handen var det som om den försvann bakom en osynlig barriär.
Men det som gör att filmen håller är Angus Scrimm som 'The Tallman' och det konstiga sättet han rör sig på och pratar.



Det är dock en sak jag undrar över: Hur kunde Phantasm överleva till tre uppföljare? Den måste ha varit himla bra för sin tid i så fall...:S
Phantasm får tre stjärnor från mig. Hade hoppats på att den skulle få fyra dock :/

Godmorgon/goddag eller vad man nu säger såhär dags. Jag blev lite förvånad igårkväll över hur bra Dead Space var egentligen, så jag tyckte att den förtjänade en kort recension.

Jag förklarade i för sig handlingen i kort igår kväll, men jag kan ju lika gärna dra den igen: Vid en gruvkoloni på en planet långt bort från Jorden hittas en mystisk upptäckt; en utomjordisk artifakt. Denna ses som ett tecken från Gud (eller ja gudarna; i denna film finns inte kristendom eller nån sådan religion), och människorna kallar ditt ett transportskepp som ska föra den mystiska stenen till Jorden, så att kyrkan kan tolka budskapet som står på den. Från artefakten sprids sedan en bakterie som orsakar hallucinationer och aggressiva, rabiesliknande anfall. Dock börjar inte bakterien verka på allvar förrän kroppen den finns i redan är död; men så fort folk i sina anfall börjar döda sig själva och varandra sprids bakterierna med rasande fart. De döda människorna muteras sedan till monster och tar över hela kolonin. Resten av filmen handlar om människorna på transportskeppet som försöker ta reda på vad som hänt kolonin och samtidigt överleva de ständiga anfallen från monstren.


En fin liten makeover..

Dead Space var faktiskt väldigt spännande och brutal, flera gånger i filmen blev jag överraskad av väldigt blodiga och oväntade scener. Eftersom jag ogillar förutsägbara filmer tyckte jag snabbt om denna eftersom den visade sig vara motsatsen till det jag trodde den skulle vara. Karaktärersdesignen är väldigt bra också, varje person känns individuell och välutvecklad; vilket jag tycker påminner om karaktärerna i spelet. Dead Space: Downfall innehöll också flera referenser till spelet; inte bara att de utspelar sig på samma transportskepp, utan att man som spelare känner igen flera karaktärer i filmen, vilket jag tycker är ett plus.

Som helhet var Dead Space: Downfall en spännande, våldsam och väldigt "flytande" film, som var lätt att leva sig in i.

Det har varit en galen filmvecka, och än är den inte slut :) Jag och Sarah (http://sgiercksky.blogg.se) har sett på en väldans massa filmer, såsom Creepshow 2, Demons 3 (aka The Ogre), Shrooms, Simpsons, Family Guy och South Park. På fredag dessutom blir det premiär för Låt den Rätte komma in, vilken jag självklart måste se; den kommer det förmodligen en recension på också.

Resten av helgen har jag tänkt avrunda med Phantasm och nyversionen av Night of the Living Dead. Så det blir en hel del med andra ord ;) Vad kommer ni andra göra under helgen?

Nu fick jag äntligen tid till att skriva om den italienske splattergubben Lucio Fulci's film "Beyond" (Även känd som det fruktansvärt långa: "E tu vivrai nel terrore - L'aldilà") från 1981, som påstås vara baserad på nåt av H.P.Lovecrafts verk, men tyvärr finner jag inga referenser annat än "Liver Ivonis" (aka "The book of Eibon"), vilken är en skapelse av Clark Ashton Smith (som i för sig tillhör Lovecraft-cykeln); inte av Howard Phillips Lovecraft.



Filmen handlar om Liza Merril som ärver ett hotell (efter att ha prövat på karriärer som modell, designer och andra könsnormsrelaterade yrken) som hon bestämmer sig för att restaurera, trots att hon inte har några pengar. Av en ren händelse råkar det visa sig att hotellet är byggt på en av Helvetets sju portar (ajaj) och snart (efter 10 minuter) börjar olyckorna radas upp; målare som faller från höjder och så vidare..

Liza påträffar sedan i ett av hotellets många rum Eibons bok, en 4000 år gammal bok (som har latinska bokstäver på omslaget!!) som predikar om vad som händer när man öppnar en av helvetets portar (vilket självklart rörmokarn råkar göra):
     "Woe be unto him who opens one of the seven gateways to Hell, because through that gateway, evil will invade the world."

Och likväl börjar de döda vakna till liv och plåga de levande. Vid det här laget har det gått mellan 30-40 minuter av filmen och denna sektion är extremt utdragen med ett tiotal roligt brutala slaktscener i bästa Lucio Fulci-stuk, tills slutet av filmen då Helvetet verkligen sprutar ut en massa döingar (och därmed ändrar genre till zombie-invasionsrulle).


Så här fin kan en döing se ut.

Filmen verkar inte ha en handling; men det är för att det endast krävs en kvart för att förklara den; resten av filmen späds den ut av alla komiska dödsscener. Gore-effekterna är egentligen inte särskilt bra, har sett mycket bättre kvalité från denna period, dock är det våldsamheten och kreativiteten som gör det underhållande. Dessutom gör den löjliga discomusiken och Lucio's ögon-som-ploppar-ut-scener att man aldrig slutar skratta oavsett hur äckligt sättet människorna dör på är; det är helt enkelt för komiskt för att man ska bli chockad.


Brutalt våld fanns det gott om i alla fall.

 Skådespeleriet är inte heller bra, snarare likt det man brukar se i P-rullar som försöker imitera en handling.
Just det! glömde jag nämna Dr. John McCabe? Han spelar den sexiga doktorn som är Liza's räddare i nöden men som aldrig riktigt tror på hennes rabblande om de odöda. Och inte nog med att han är doktor; han är också ett sånt där geni som drar på en extra finurlig min när han tänker och tycks veta allt, även fast det inte har med hans ämnesområde att göra. Dessutom vet han hur man använder en pistol (utan att missa ett enda skott). Är inte det coolt?

Hursomhelst, det kan tyckas som att det här är en riktig skitfilm med tanke på allt tjatande om den sopiga kvalitén, men vad tusan, det är ju det som gör det roliga. Är det inte därför man vill se den här sortens filmer?
   Beyond ger en skön känsla av lågudgetproduktion och hemmagjord film, med mycket onödigt våld och bristfällig handling; sånt som jag kollade på när jag var liten och tyckte var asläskigt. En riktig nostalgitripp.
Toppen på berget är dessutom påståendet: "baserad på en novell av H.P.Lovecraft". Jag kan nog säkert konstatera att majoriteten av all film (åtminstone av denna klass) mellan 70-talet och 90-talets början är baserade på ett av Lovecrafts verk eller innehåller referenser till Lovecraft-cykeln, och Lovecraft skulle nog vrida och vända sig av plågor i sin grav om han såg varenda en av dem.
Men vad fan, det är ju underhållande i alla fall.


Det roliga med att vara blind
är väl att man slipper se vad
som dödar en. Eller?

Okej, nu har ni fått en sjuhelsikes recension, jag ger Lucio Fulci och hans film "The Beyond" tre stjärnor (hade nog gett tre och ett halvt om jag kunnat).

Om ni vill veta mer om Eibons bok, följ denna länk.

Det har varit en riktigt kul helg tycker jag; först åt jag sushi med Sarah och köpte lite nya filmer till min inte särskilt stora dvd-kollektion (på ungefär 15-20 filmer^^). Sedan mot eftermiddagen drog jag och några av brorsorna till farsan för att käka lite pizza och se på film. Ja, egentligen hade jag tänkt se Lucio Fulci's "Beyond" men fick ganska många röster emot mig, så det slutade med Sleepy Hollow och Edward Scissorhands (De filmer jag köpt tidigare på dagen). Eftersom jag såg två filmer orkar jag inte skriva en ordentlig recension (det skulle ta så stor plats också), men ni får i alla fall nöja er med att jag rekommenderar att ni ser båda filmer.

Sleepy Hollow (1999) *****

Sleepy Hollow har varit en favorit sedan barnsben; jag har alltid gillat den huvudlöse ryttaren som rider genom den dimmiga höstskogen och som hugger av huvuden på folket i småbyn i sin makabra jakt på sitt eget huvud. Klockrent stilistisk och många underhållande detaljer och repliker; Tim Burton och Johnny Depp är verkligen ett oslagbart par. Filmen handlar om Ichabod Crane som skickats bort från New York (pågrund av att han är för vetenskaplig av sig) till småbyn Sleepy Hollow för att lösa en serie mordfall, som påståtts ha utförts av en huvudlös ryttare som kommit från andra sidan graven. Enda nackdelen är vissa brister i själva handlingen och vissa motiv hos mördaren (eller kanske mördarna? ;), men som helhet är Sleepy Hollow en mysryslig, nygammal skräckis som passar de flesta över tio år.

Edward Scissorhands (1990) *****

Edward Scissorhands var också en riktig höjdare, nästan bättre än Sleepy Hollow (fast å andra sidan var det ju första gången jag såg filmen). Den handlar om Edward, som skapats av en utomordentligt skicklig uppfinnare i ett ensligt slott, men är endast halvfärdig (det är därför han har saxar som händer) eftersom uppfinnaren dör strax innan Edward ska få riktiga händer. Efter ett par år i ensamhet hittas han av sminkförsäljerskan Peg som tar med honom till "civilisationen", ett pastellfärgat radhusområde, vilket får sina konsekvenser. Typiska Tim Burton-element som finurliga, nästan disney-aktiga maskiner, naturromantiska mörka skogar och riktigt udda karaktärer, och jag måste nog säga att  Edward Scissorhands är Tim Burtons finurligaste och mest spännande person. Det är nästan så att man önskar sig saxar till händer.. ^^

Totalt sett var det en riktigt underhållande dag och kväll,
Nåja, Jag får väl se Beyond ikväll istället. Då kanske det blir en större recension ;)


Ha en trevlig kväll!!